Krönika

Published on augusti 1st, 2015 | by Johan Macke

1

En vecka av galenskap

Ja, det är ju det. Trade Deadline-veckan är alltid spännande och i alla fall jag hänger med som en hök på Twitter. När det här publiceras är klockan efter midnatt och det har hunnit bli den första augusti. I den här krönikan kommer ni kunna läsa mina tankar om EN DEL som har hänt. Ska jag ta upp allt kommer den här texten aldrig ta slut. Vill ni dock ha koll på samtliga trades som skett i juli så rekommenderar jag den här länken.
Okej, då kör vi. Jag börjar dock som jag brukar det här året..

Bostons miserabla säsong fortsätter

..för man kan ju inte beskriva det på något annat sätt. Man borde få något slags tapperhetsmedalj för hur mycket man fortsätter titta på ett lag som underpresterar något så förbannat! Börjar mer och mer förstå hur många Red Sox-fans haft det under ”de tuffa åren” före 2004, samt Chicago Cubs-fansen en längre tid, t.ex.

En som faktiskt fungerat bra efter sin skakiga start, SP Clay Buchholz, är nu skadad och kommer tillbaka först i september, om ens det. Clay hade kunnat varit ett ganska smarrigt trade chip p.g.a. hans överlag bra år och förhållandevis ”billiga” optioner (2016: 13, 2017: 13.5). Tveksamheter om hans konstanta oförmåga att hålla sig hel/frisk och hans nuvarande skada gjorde dock att intresset svalnade rejält.

För sista gången har Bob Marleys ”Three Little Birds” spelats som walk up-song. OF och 2013-hjälten Shane Victorino byttes den 27/7 bort till Los Angeles Angels. En mycket känslosam Victorino bröt ihop flera gånger på presskonferensen och var sitt vanliga (pratglada) fantastiska jag. Han berättade att han skulle sluta använda just nämnda sång för att den var så förknippad med hans tid som Red Sox-spelare och fansens reaktioner till låten. Han tackade Bostons ägarteam och ledarna för att de tog en chans och signade honom som free agent inför 2013. Med tanke på hans skadeproblem förra året och i år hörde jag snack om att hans treårskontrakt på 39 miljoner kanske inte var ”värt det”. Hmm, ja, han skadade sig vilket var jävligt synd/frustrerande men NÄR han väl spelade var han som oftast bra och gav ALLTID allt! Han sprang in i väggar åtskilliga gånger och verkade totalt orädd. Han är dessutom den bästa right fielder jag sett spela på Fenway Park och, som med många andra, så vinner de inte World Series utan honom.
Inför 2015 var Bostons outfield ett stort problem så därför är det bra att trade:n blev av. Boston tjänade in dryga miljonen i salary relief och Shane får chansen att vinna ytterligare en ring, något han var tacksam för på presskonferensen.
Jag hoppas det går bra för honom och varje gång jag hör textraden ”Every little thing, is gonna be allright” kommer han finnas i mina tankar.

Trade:n som INTE blev av och känsloresan för inblandade parter

Natt mot torsdag verkade allt klart. Milwaukee Brewers skulle trade:a sin OF-stjärna Carlos Gomez till New York Mets och för honom få SP Zack Wheeler och INF Wilmer Flores. I sista stund blåstes dock trade:n av efter ett mycket bisarrt och även sorgligt händelseförlopp.

Mets backade ur trade:n då det såg något i Gomez läkarjournal som de inte gillade. De hävdade att det såg ett höftrelaterat problem så, ”no trade!”. En inte HELT nöjd Scott Boras (Gomez agent) sa att ”det är absolut inget fel på Gomez höft” och hänvisade till tester gjorda i slutet på juni som just bekräftade att Gomez var/är hel och frisk.

I vår tid med Internet/Twitter, snabb information som ska ut samt journalister som tävlar i att ”vara först” med informationen blev det denna gång ganska tråkigt och till slut lite otrevligt. Under Mets pågående match mot San Diego Padres på Citi Field stegade en känslosamt påverkad Flores upp för att slå i den 7:e inning:en men lyckades inte med någonting. Det blev ännu tydligare när Mets skulle försvara sig i den 8:e inning:en och Flores intog sin position gråtandes på planen. Det var hjärtskärande och rent vidrigt att se. Informationen/ryktesspridningen hade uppenbarligen nått den snart 24-årige infieldern som signades som amateur free agent av Mets 2007 och tillhört organisationen sen dess. Som jag ser det begicks ett antal fel här:

Journalister gör egentligen bara sitt jobb och rapporterar det de hör, men här blev det ju lite tokigt. Flera var dagen efter ångerfulla och skrev själva att de skulle lagt till/förtydligat ”pending medicals”. Ken Rosenthal på FOX Sports/MLB Network skrev en lång krönika som förklarade varför de gör som de gör. Jag tror han skämdes lite..

Vem läcker och hur läcks informationen? DET är ju det stora problemet!? Skylla på journalisten som är lite för het på gröten, fine.. Men egentligen,”don’t shoot the messenger”.

Samt, VARFÖR i helvete lät Terry Collins och/eller Sandy Alderson Flores fortsätta spela?? Såg de inte vad som hände? Ett smärre fall av mental misshandel.

På torsdagen blev det senare klart att Carloz Gomez blivit bortbytt i alla fall. Houston Astros bytte till sig honom och såg tydligen inga speciella fysiska/medicinska problem.
Enligt rapporter ville Mets, efter att ha sett Gomez ”medicals”, ha ett complimentary pick för att genomföra trade:n men då sa Brewers nej och gjorde i stället dealen med Astros drygt ett halvt dygn senare.

Det kostar att byta till sig ett ”ace” samt tankar om Tigers / Jays

Kanske är det jag som inte förstår. Jo, jag vet, ”it takes some to get some”, men.. Det är ju smått galet hur mycket Kansas City Royals resp. Toronto Blue Jays fick ge för att byta till sig 2-3 månaders tjänster från SP Johnny Cueto resp. SP David Price. Jag kan på ett sätt förstå och respektera ”win now” och ”going for it”-inställningen, men ändå? Cincinatti Reds fick alltså TRE stycken vänsterhänta pitchers i dealen för Cueto. Bland dem Kansas förstarunde-val i 2014 års draft,  Brandon Finnegan, som under 2014 gick från att pitcha i College World Series till att sedan framträda i ”riktiga World Series”! Han är nu under Reds kontroll, till 2020!

Toronto och lagets GM Alex Anthopoulos har i ett flertal år fått kritik för att de inte gjort något vid trading deadline utan bara tittat på när laget fortsatt sin slutspelstorka sen 1993. Uppenbarligen var det slut på den kritiken i år och skulle man nu inte lyckas kan man knappast beskylla honom/dem för att inte försöka. Först chockade man baseboll-världen med att byta till sig SS Troy Tulowitski från Colorado Rockies och då kliade många sina huvuden för ”det är ju inte det de behöver”. Men, förutom ”Tulo” så ska man inte glömma att relief pitchern och veteranen LaTroy Hawkins även var med i bytet. En tillförlitlig reliever som Toronto behövde. Under fredagen tog Toronto även in relievern Mark Lowe, som haft en strålande säsong i Seattle, samt OF Ben Revere från Philadelphia Phillies.

Sen så var det då David Price. En SP som ALLA vill ha. Som i fallet Cueto fick Jays ge bort en hel del. Även här tre pitchers men den här gången två högerhänta och en vänsterhänt. Tigers GM Dave Dombrowski är nog väldigt nöjd att han lyckades byta till sig SP Daniel Norris. En 22-årig SP som nu kliver rätt in i Tigers starting rotation och även han är under klubbkontroll till 2020.

Kollega Andreas twittrade under torsdagen till mig:
”Nu börjar jag tro att ditt Blue Jays-tips för året kan slå in… :)”

Nu kan jag ju inte säga att jag jag såg Price- och/eller Tulo-trade:n komma direkt, men mina farhågor inför säsongen om Detroits pitching/skadeproblem har slagit in lite i alla fall. Jag kunde dock aldrig i mina vildaste fantasier tro att Tigers skulle vara i ett mindre ”sell mode” vid trading deadline. Tigers gav även upp relief pitchern/closern Joakim Soria som skickades till Pittsburgh Pirates som ännu mer indikerar ett sälj- och till viss del bygga om-läge. Soria är free agent efter säsongen så den dealen är väl mera förståelig, samtidigt som laget ändå inte är SÅ långt efter i Wild Card-diskussionen. Dombrowski och co. tyckte säkert att det var dags att göra något ändå.

En stor fråga inför fredagen var ju huruvida Yoenis Cespedes skulle flyttas eller inte. Cespedes, som byttes till Detroit från Boston inför säsongen och som, enligt rapporter, ändrade sin inställning totalt från att ”jag vill absolut inte ha en kontraktsförlängning utan bli free agent efter 2015” i Boston förra året till ”jag vill gärna skriva en kontraktsförlängning med Detroit nu!” i år. Som jag skrivit om förut har aspekten att Cespedes INTE kan bli erbjuden ett Qualifying Offer efter säsongen p.g.a. en klausul i sitt kontrakt gjort det hela mer komplicerat och intressant. Nu blir inte det ett ”problem” för Tigers i alla fall då det bara minuter innan deadline läckte ut att Cespedes blivit trade:ad till New York Mets. Så efter Mets debacle med Carlos Gomez fick de ändå sin outfielder de ville ha till slut.

För att avsluta mina tankar om Tigers så är det en sak jag vill klargöra samt en jag inte förstår.
När jag först läste om Price-trade:n tänkte jag ”varför byter de bort honom när de uppenbarligen vill ha honom kvar?”. Noterade sedan en artikel från Peter Gammons att de tydligen var långt ifrån varandra i kontraktsförhandlingar och då förstår jag det lite mer.

Men Cespedes då? Här är ju en spelare de verkligen VILL ha och som de utan tvekan hade haft råd att behålla? Det här skrev Ken Rosenthal: ”Tigers left fielder Cespedes is telling friends that he wants to re-sign with the club – and that he would maintain that desire even if the Tigers traded him and he became a free agent.”

Okej, men vet ni vem som sa det också? Det gjorde Jon Lester. Hur gick det då?
Vet ni vad han sa mer? ”Det var lättare att signa med Chicago Cubs eftersom Red Sox bytte bort mig i somras”. Okej, nu kanske Cespedes VERKLIGEN vill komma tillbaka till Tigers, men de gör sig inte själva någon tjänst direkt och de tar en jävla risk tycker jag, även om de verkar nöjda med vad de fick tillbaka i bytet från Mets.

Dodgers, Marlins och deras jävla pengar

Rubriken till trots, det här måste man hålla isär. Båda de här lagen missbrukar termen men på olika sätt. Miami Marlins bytte i en stor trade igår bort Mat Latos och Michael Morse till Los Angeles Dodgers. Man fick tre minor leaguers tillbaka för dem och det här var ÄNNU en gång en salary relief-trade efter en satsning i som inte gick hem. Latos blir free agent efter säsongen men Morse har ytterligare ett år kvar på sitt kontrakt. Det är SKIT som Jeffrey Loria (Marlins ägare) håller på med och gjort så länge mot fansen i Miami. Ja juste, RHP Steve Cishek (till St Louis) och Dan Haren (till Cubs) försvann också. Spara pengar gick snacket..

Dodgers då? Ja, var börjar man. De verkar sätta något slags världsrekord att betala för spelare de egentligen inte vill ha eller behöver. Ni minns när de skickade Haren OCH hans lön på 10 miljoner till Miami va? Matt Kemp och om jag inte minns fel dryga 30 miljoner till San Diego? Bara i torsdags så ”DFA-ade” man FYRA spelare! Brandon Beachy, Chris Heisey (vad skulle de ens med honom till?), Chin-Hui Tsao och, se på fan, Michael Morse! Så nu betalar de alltså 8.5 miljoner dollar för honom nästa år och vad som är kvar av hans 7.5 miljoner det här året. Efter att de DFA’d Morse skickade de i sin tur honom i ännu en trade till Pittsburgh Pirates. Man blir ju snurrig..

Jag ska inte kasta sten i glashus, jag är MYCKET väl medveten om att jag håller på ett lag med en hög payroll och med mycket goda tillgångar men, det Dodgers håller på med har fan spårat ur alldeles. Vad hände med Andrew Friedman?? Först hade han ”inga pengar” och skapade magi med Tampa Bay Rays, sen fick han ”ALLA pengar” i L.A. och blev skvatt galen? Nej, jag gillar det inte!

Äntligen Philadelphia

Ni som följer mig på Twitter och läst mina krönikor förut vet att jag knappast haft jättehöga tankar om Phillies GM Ruben Amaro Jr. Nu får vi ju säkerligen vänta ett par år innan vi ser hur pass bra de lyckats, men äntligen startade Phillies sin rebuild och förutom redan nämnda Ben Revere så hände även detta i veckan:

Efter månader av spekulationer så byttes äntligen Cole Hamels bort. En flytt som skedde efter hans sista sagolika start i Phillies-tröjan när han lyckades med en no-hitter mot Chicago Cubs!
Jag hade gärna sett att han hamnat i mitt lag men nu blev det Texas Rangers. Dealen innehöll totalt åtta spelare (två till Rangers, sex till Phillies) och den mest kända förutom Hamels är SP Matt Harrison som tar Hamels plats i Phillies starting rotation. När vi ändå nämner Hamels ska tilläggas att San Fransisco Giants gjorde allt de kunde för att försöka byta till sig honom. Nu lyckades inte det och de landade istället Mike Leake från Cincinatti.

Efter alla år som gått, alla korkade citat och händelser (greppa sig i skrevet?!) har jag nästan glömt att closern Jonathan Papelbon länge var Red Sox-spelare. Jag kan inte säga att jag saknat ”Cinco Ocho” utan nästan haft lite roligt åt hans miserabla tid i Philadelphia då han gång på gång, ja, inte agerat särskilt smart. Nåväl, han ville därifrån och fick nu sin önskan igenom. Nya laget heter Washington Nationals och som jag sa till Andreas tidigare, ”nu vinner inte de World Series..”.

#tradedeadline

Ni vet om har en riktigt stor ballong och så plötsligt går luften ur? Lite så kändes det under Trade Deadline-dagen. Kanske var jag något överexalterad, men jag hade förhoppningar om att Boston skulle göra någonting och försöka bygga om inför 2016, likt vad de gjorde vid förra årets deadline. Under eftermiddagen cirkulerade rykten om en möjlig ”three team blockbuster”-trade mellan Red Sox, Padres och Cubs. Padres closer Craig Kimbrel var med i diskussionerna och även Yankees och Astros visade intresse för honom. SP Tyson Ross var ett annat Padres-namn som cirkulerade. Lika så diskuterades om Cleveland Indians SP Carlos Carrasco kanske kunde flyttas, men av dessa namn hände ingenting.
När det väl kom till kritan hände inga jättegrejer den här dagen men här sammanfattar jag en del från dagen och veckan i stort:

Milwaukee har varit en stor besvikelse i år och sålde av flera stora namn. Förutom Carlos Gomez skickades även SP/RHP Mike Fiers till Houston i samma trade. 3B Aramis Ramirez hamnade i Pittsburgh, RHP Jonathan Broxton i St. Louis och OF Gerardo Parra i Baltimore. På tal om Houston så ska deras tillskott från förra (!) veckan nämnas. SP Scott Kazmir hämtades in från Oakland och han kommer vara till stor hjälp Astros race mot Angels om vem som vinner AL West.

Cardinals är fortfarande ligans bästa lag och lär inte vara sämre nu när Broxton, Cishek och 1B/OF Brandon Moss (från Cleveland) tillkommit. Men Pittsburgh bjuder verkligen upp till dans och med Soria, Ramirez, Morse, SP/LHP J.A. Happ (från Seattle) och RHP Joe Blanton (från Kansas) lär jakten fortsätta i NL Central.

Är både lite frågande men även imponerad av en del som Atlanta Braves GM John Hart gjorde. Att skicka 24-årige SP Alex Wood och 26-årige LHP Luis Avilan (under kontroll till 2019 resp. 2018) till Dodgers har jag lite svårt att förstå. Men att han lyckades byta till sig Kubanske INF Hector Olivera i samma trade är väldigt intressant. Braves var väldigt intresserade av honom redan i vintras men hade inte råd när Dodgers till slut betalade honom 63 miljoner dollar för ett 6-årsavtal. Av de pengarna återstår dock endast 32.5 miljoner som Braves får betala från 2016 till 2020. Dodgers står för hela hans signing bonus, 28.5 miljoner. Sa jag att de slänger bort pengar?

Bland det märkligaste var väl ändå det som inte hände. Boston gjorde så gott som inget, inte Yankees heller. Chicago White Sox bytte inte till sig någon alls och laget ALLA trodde skulle vara bland de mest delaktiga, San Diego Padres, ja där hände inte mycket heller. Colorado behöll något förvånande deras nya SS Jose Reyes, som de bytte till sig i ”Tulo”-trade:n från Toronto.

För att avrunda måste jag säga att det var ett jävla drag på Twitter idag! Den som säger att det inte finns baseboll-intresserade människor i det här landet har fel och det bevisade ni/vi idag. Det var väldigt roligt.

Klockan har passerat fem på morgonen här i Sverige. Alldeles nyss vann Mets över Nationals efter en Walkoff-homerun i den 12:e inning:en. Vem som slog den?
Wilmer Flores

Ibland är baseboll för jävla vackert!

Tack för att ni läste, kommentera gärna.
Nu ska jag sova.

/Johan – @Rodsockan


About the Author



  • Jonegard

    Onekligen en händelserik deadline, sällan har jag som Mets-supporter följt den så noga.

    Mets affärer under veckan som gick var verkligen mer action än man vant sig vid under Aldersons styre. Slutprodukten är jag nöjd med, även om jag hellre sett en frisk Carlos Gomez med kontrakt över 2016 i laget, även om det kostat Wheeler och Flores. Att Flores efter sina tårar uppnått kultstatus hos Mets-fansen är en bieffekt av hela soppan som få kunnat ana i förväg.

    Toronto spelar ett högt spel, en bra bit efter i divisionen och att satsa hela farmen på att nå och vinna WC-matchen är vågat. Jag hoppas att det går bra för Toronto, men risken finns att de offrat väldigt mycket av sin framtid. Det som talar för att man gör rätt i att gå all in är att AL är en tuff division och när man för en gångs skull har häng på en slutspelsplats så måste man gå för det. Oavsett hur det går kommer olika förståsigpåare kunna säga ”vad var det jag sa”.

Back to Top ↑