Krönika

Published on september 16th, 2016 | by Johan Macke

0

”Ibland vinner man..”

”..ibland förlorar man..”

Så lät det på 90-talet i en smått legendarisk reklamfilm för Oddset när ”PG” försökte blåsa ut lågan på ett av sina brinnande kvitton med speakern i bakgrunden vrålandes: ”Otroligt. Mål i sista sekunden!”.
Sedan avslutades reklamen med citatet:

”Det är ju bara ett spel.”


En del segrar

Jag är så trött på såna där citat. Ignoranta jävla människor som inte respekterar ens intresse för sitt lag/en sport osv. ”Det är ju bara en lek, på kul.. TA det inte så allvarligt!”. Det står mig upp i halsen, på riktigt. Samtidigt kan de här människorna ha de mest otroliga intressen och hobbys själva som jag inte bryr mig ett jota om, men jag tänker inte sjunka till deras nivå och dissa sånt..

..för jag gillar passionerade människor. En frimärkssamlare är inte intressant för mig, men han/hon (inget hen i min värld!) har jag ändå respekt för just p.g.a. det. Likaså ett Sven Ingvars-fan som ser fram emot dansbandsveckan varje år. Man SKA respektera passioner och brinnande intressen hos andra människor.

Jag minns hösten 2002. När jag tänker på det nu känns det som igår. Hur jag fortfarande bodde hemma hos pappa (mestadels, en del hos mamma också) och vaknade på nätterna och drömde om att Djurgården Fotboll skulle ta guld. Jag kunde vakna hux flux och ligga och tänka på det. Det gick ju rätt bra till slut också.

Tänker jag tillbaka på Boston Red Sox fantastiska 2013 så var det lite samma feeling. Jag minns lördag 21:a september på mitt jobb när jag såg condensed game av Red Sox vinst över Toronto Blue Jays som då betydde att de vunnit AL East. Jag var strålande glad och hade ett helt slutspel att se fram emot.

Sen sket Boston ner sig fullständigt både 2014 och 2015. Just därför är jag så glad och tacksam över det racet mina rödstrumpor är med i nu. Men det går lite upp och ner, både för dem, Blue Jays och Baltimore Orioles. Det är svintight för att uttrycka det milt. Än så länge vaknar jag inte på nätterna och tänker på det, men varje morgon när det är dags att gå upp brukar tanken slå mig: ”Hur gick det inatt då?”

Jag åker till jobbet och kollar inga sociala medier över huvud taget. I morse såg jag fram emot en condensed game av ännu ett rivalitetsmöte. Red Sox-New York Yankees är alltid något extra.
Jag spoilar inget, inga resultat, highlights, ingenting.. Det enda jag inte kan undgå att se är hur långt själva condensed-klippet är (idag dryga 18 minuter).

Eduardo Rodriguez ”didn’t have it” för att uttrycka det milt. Ut efter 2 1/3 innings och Red Sox fick förbereda sig på ÄNNU en lång match från lagets bullpen efter Clay Buchholz och Drew Pomeranz sämre insatser mot Blue Jays respektive Orioles senaste dagarna. Men Bostons bullpen gjorde det bra igen, de har steppat upp på sistone. Trots deras insats ledde Yankees med 5-2 inför bot 9th.

Jag hade då i besvikelse och nervositet hoppat fram lite i tiden och märkte att det var typ 3,5 minut kvar av condensed. Ni som brukar kolla på just condensed känner igen känslan: NÅGOT kommer hända.
En härlig känsla när man ligger under, en hemsk när man leder. Just för att slippa den känslan brukar jag t.o.m. dölja så man inte ser tiden/hur långt det är kvar.

Med Chris Young på bas och 1 out satte Joe Girardi in sin closer Dellin Betances. Då SKA ju matchen vara över, det känns ju så, Betances ÄR ett monster. Men han var inte som vanligt igår kväll.
David Ortiz slog en RBI single, 3-5.
Mookie Betts slog en RBI single, 4-5.

Det var Hanley Ramirez tur att slå. En wild pitch gav Sox spelare på 2:a och 3:e bas. Med en 2-1 count kastade Betances en breaking ball som Ramirez försökte hålla sig ifrån att svinga på (en s.k. ”checked swing”). Domaren dömde det som att Hanley inte svingade. Det var fel, det ser man tydligt på reprisen. 3-1 pitchcount, borde varit 2-2.

Nästa pitch, en 98.6 MPH fastball svingar Hanley på och gör det rejält.
Fenway Park exploderar.
3R HR.
7-5.
Walk off-vinst.

Undrar hur många som hörde mig i Västertorp. Ett sånt där gällt sprucket skrik när extasen bara kommer ur en. Jag trodde inte mina ögon. Det tog inte lång tid innan jag blev tårögd också.
Jag skakade på huvudet och undrade hur den här förlusten plötsligt blev till en vinst.
Man ska vara försiktig med uttrycket ”årets seger” men nog känns det så, just nu i alla fall.


Annat från ligan / Övrigt

Grattis Chicago Cubs till segern i NL Central. Ofattbart att de redan säkrat divisionen, fantastisk prestation. Solklar favorit till att vinna World Series.

Jag har inte pratat med något Yankees-fan idag. Känner inte att jag måste det, tuffa torskar är inge vidare kul att behöva gräva i. Jag läste dock en intressant diskussion på Twitter mellan kollega Andreas och John Houdi om att Betances har använts mycket sista tiden. Vet inte hur stora växlar man ska dra av det, men jag kunde inte låta bli att tänka på vad jag skrev redan i juni om honom.
Han är uppe i 70 IP nu på 69 matcher. Hans ERA på 2.83 är inget att skämmas för, men jämför det med 1.4 och 1.5 de två senaste säsongerna. Håller Yankees/Girardi på att slita ut honom?

Åtta raka segrar för Seattle Mariners nu. Hand upp den som såg den komma? Undertecknad har handen djupt ner i fickan kan jag lova.

Vet inte vilken av Niklas vitsar som var sä.. Ehm, bäst i dagens avsnitt av Veckans MLB.
De verkar ju ha jävligt kul när de spelar in i alla fall han och Olof. Gott så!

Jävligt roligt att Kristoffer fick en text publicerad i Expressen. ALLA ska gå in och läsa, inte missa!

San Diego Padres GM A.J. Preller har blivit avstängd i 30 dagar utan lön efter att Padres rapporteras ha undanhållit medicinsk information till andra lag. Detta för att deras spelare skulle ”se bättre ut” och det skulle bli enklare att genomföra trades. SKÄMMES!

Schemat för 2017 släpptes äntligen i onsdags. Det blev inte riktigt som jag hoppades. Blev alldeles svettig då jag såg möten mot Chicago White Sox första helgen i augusti, men det visade sig vara fyra matcher på Fenway Park. Red Sox spelar istället i Chicago sista veckan i maj (dessutom måndag-onsdag) vilket inte är lika attraktivt, men jag får se. Tre matcher mot Mariners på Fenway och sedan en tidig flight till O’hare och match på Memorial Day i Chitown? Vi får se..


Slutord

Medan jag sitter och skriver det här har jag lyssnat på Bob Dylan.
Jag har nånstans mellan 40 och 50 CD-skivor med honom hemma.
En av mina hjältar, en annan sorts passion. Musiken är nog ändå det största för mig.

Men jag har varit glad hela dagen p.g.a. nattens osannolika vinst.
Jag är en passionerad person.
Jag älskar Boston Red Sox.
Jag tror och hoppas att några som läser det här känner det samma för sitt/sina lag.

”Ibland vinner man. Ibland förlorar man. Det är ju bara ett spel.”
Nej, det är det inte.

Tack för att ni läste.
Kommentera gärna, här eller på Twitter/i MLB.SE-gruppen på Facebook.

Johan – @Rodsockan


About the Author



Back to Top ↑