Krönika

Published on september 29th, 2016 | by Johan Macke

0

Tillbaka på tronen

Efter två säsonger ”in the cellar” med två raka 5:e platser i AL East så väntar äntligen ett slutspel för Boston Red Sox igen. Något som såklart glädjer undertecknad enormt.
Jag är SÅ pepp på att få veta vilka de ska möta nästa vecka, och vilka som får inleda på hemmaplan!
Men, innan jag fortsätter glädjas med rödstrumpornas divisionstitel så tar vi det viktigaste först:


R.I.P. José

Efter den sorgsna söndagen som jag/vi skrev om här så kom då måndagen då Miami Marlins skulle spela sin första match sen dödsfallet. Det var rent plågsamt att se. Marlins sändning inleddes med en märkbart tagen Rich Waltz (Marlins kommentator) som pratade med experten Al Leiter om det hemska som skett. Waltz som redan på söndagen otroligt nog ringde in till MLB Network och bröt ihop under samtalet. Det var strongt av honom att ringa in, men det skulle han såklart inte behövt göra.

Matchens pre game-ceremony var väldigt sorgsen, men samtidigt fin och stark.
En hjärtskärande trumpetversion av ”Take Me Out To The Ballgame” samt nationalsången som sjöngs av en barn/ungdomskör. Strålande vackert.

Motståndarna New York Mets spelare och ledare får en stjärna i himlen för deras beteende när de efter ceremonin gick över och kramade om Marlins-spelarna/ledarna innan matchen drog igång.
Det var oerhört fint, klass rakt igenom.

Det värsta var ju, även om man inte kunde förväntat sig något annat, att Marlins-spelarna var totalt förkrossade. Giancarlo Stanton stod med tårar rinnandes nerför kinderna när matchen skulle börja.
Inga pengar, berömmelse, kändisskap eller någonting kan ta ifrån hur avskyvärt och hemskt det måste varit för honom och de andra att spela den matchen.

Sen var det då Dee Gordon.
Gordon som på söndagen efter beskedet stod vid pitcherkullen och var helt förstörd.
Leadoffmannen gick upp för att slå, ställde sig för att slå högerhänt med en hjälm för högerhänta, imiterade Fernandez batting stance och tog en ball från Bartolo Colón.
Han bytte sedan hjälm till sin vanliga och gick och ställde sig för att slå vänsterhänt. Med en 2-0 count slog han en av årets härligaste homeruns och bröt sedan ihop medan han rundade baserna.
Det var hemskt, men samtidigt så fint. Klart som fan han slog sin första homerun för året just då!

Marlins vann matchen med 7-3. Det var ju för väl. Ni kan se flera highlights från matchen här.
Stanton visade enormt ledarskap när han höll tal till sina lagkamrater både inför och efter matchen. Förhoppningsvis kan han vara en av de stöttepelare Marlins verkligen behöver nu.
Det kommer ta tid och det måste FÅ ta tid, men jag hoppas innerligt att Marlins kan gå vidare som lag och organisation från den här hemska tragedin.
Vill ni läsa mer om måndagens match och händelseförloppet som ledde till Fernandez död rekommenderas denna krönika.


Back again

Man känner sig lite tom. Jag har upplevt det förut. Man går och längtar efter något och sen när det väl händer så blir det inte den där euforin man förväntat sig. Så brukar det vara för mig när sommarsemestern börjar. Man taggar som fan och sen är man plötsligt ledig och det känns lite.. Tomt..

MEN! Jag ska inte låta sån, för jag är så JÄVLA GLAD över att Boston Red Sox är AL East-vinnare 2016!
Efter två miserabla säsonger är David Ortiz och co. ett slutspelslag igen. Ett vinnarlag.

Detta trots det smått surrealistiska som hände natten till idag. I inledningen av bot 9th när Boston fortfarande ledde med 3-0 (eller om det var 3-1) mot New York Yankees på Yankee Stadium så var divisionssegern klar i och med Baltimore Orioles vinst borta mot Toronto Blue Jays.
Ägarkonstellationen sågs fira och high five:a varandra på läktaren.

Nu skulle bara closern Craig Kimbrel göra sitt jobb och spelarna skulle få fira ordentligt på planen.
Men så blev det inte, Kimbrel hade en jobbig kväll och blev uttagen ur matchen när det stod 3-1 med bases loaded. Joe Kelly kom in, fixade två outs, för att sedan ge upp en matchavgörande grand slam då Mark Teixeira slog bollen all världens väg. Slut, Yankees-vinst 5-3.

Något av ett antiklimax såklart, spelarna gick in i lagets clubhouse och visste nog inte riktigt hur de skulle bete sig. Managern John Farrell tog dock täten och beordrade spelarna att ”inte låta en dålig inning förstöra känslan av vad de åstadkommit hela året”. Sen var partyt igång med champagne, skidglasögon och allt vad det var. Jag hoppas att de hade roligt men att de inte körde totalt slut på sig själva.

Det återstår fyra matcher av grundserien och även om jag nu sänkt axlarna rejält så är det ändå viktiga matcher kvar att spela. Det gäller fortfarande att försöka hålla Cleveland Indians bakom sig så de får inleda ALDS på Fenway Park. Red Sox KAN också fortfarande nå Texas Rangers i kampen om hemmafördel genom hela slutspelet, men jag tror inte att det kommer hända.

En sak som känns lite märkligt är hur bra det gått med tanke på hur mycket media (och till viss del jag) bitvis ifrågasatt laget och främst John Farrell. Hur dumt det än må låta, jag är fortfarande tveksam till vissa av hans beslut i själva matcherna. Samtidigt måste jag nog ändå backa lite.

Laget har uppenbarligen ”played hard for him” och det säger en hel del.
92-96 vinster på en säsong skojar man inte bort.
Jag är dock lite nervös vad som kan hända i slutspelet om han får ett mindre hjärnsläpp igen.
Det är liksom lite mera kostsamt då, för att uttrycka det milt.

Så, hur långt kan de gå?
Hela vägen till World Series säger vissa. Jag vet att jag är väldigt försiktig, men jag är lite tveksam ändå. Tar de sig till ALCS kommer jag känna precis som jag gjorde 2013 inför mötet med Detroit.
Jag trodde inte att de skulle vinna den matchserien då och jag är väldigt skeptisk till att de ska klara av ett möjligt bäst av sju-möte mot Texas i år.
Men, igen, de får chansen att lira om det och för det är jag väldigt tacksam!


Övrigt

Är det dags för en game 163 i år kanske!?
Ett möte mellan St Louis Cardinals och San Fransisco Giants på måndag känns ju inte direkt omöjligt.
Verkar inte otänkbart att det kan hända i AL (O’s, Tigers och Mariners) heller ju?
Spännande blir det!

Missa inte vår panel där vi går igenom fyra frågor om avslutningen på grundserien/slutspelsjakten.

Trots mina Red Sox-sympatier ligger inte NESN på plus just nu i min bok. NESN är kanalen som visar Red Sox matcher och de gör fan misstag efter misstag.
Först gjorde de sig av med kommentatorn Don Orsillo som fortfarande INGEN förstår.
De fortsatte med att under året behandla den populära expertkommentatorn Jerry Remy som skit.
Han får bara kommentera vissa matcher och de verkar vilja ha bort honom, trots att han enligt både mig och andra i Boston-medierna haft ett av sina bästa år på länge.
Kulmen för min irritation kom i söndags när kommentatorn Dave O´Brien och Remy inledde sändningen med att prata om Sox 10-matchers winning streak och inte ett ord om Fernandez bortgång. Så jävla illa. De snackade förvisso om det under matchen (jag ska inte hänga Remy/O´Brien helt här för det är säkert någon som sagt åt dem vad de ska säga) men det hade fan inte varit svårt att inleda sändningen med några kondoleanser.

Rapporter i media säger att Martin Prado, 3B, mitt i sorgen ändå kan glädjas över ett nytt 3-årskontrakt med Marlins. Prado blir 40 miljoner dollar rikare och därmed inte free agent efter säsongen.

Chicago Cubs återkommer ofta här. Första (och enda) laget att nå 100 vinster och de är inte klara ännu. 101 and counting..

Jag hoppas inte att Olof och Niklas slutar med Veckans MLB nu bara för att grundserien är över.
Kortare poddavsnitt under slutspelet skulle i alla fall jag vilja höra!

Känns som man är i väntans tider över något mest hela tiden. Nu längtar jag efter att få veta tiderna för de första slutspelsomgångarna. Hur mycket kommer man kunna/hinna se innan John Blund golvar en?

PLAYOFFS BABY! LETS GO!!

Tack för att ni läste.
Kommentera gärna, här eller på Twitter/i MLB.SE-gruppen på Facebook.

Johan – @Rodsockan


About the Author



Back to Top ↑