Yankees

Published on oktober 24th, 2017 | by Andreas Westling

0

Yankees anno 2017 i retrospektiv

Då var säsongen över för Yankees för i år. Efter en stentuff ALCS mot Astros så visade sig hemmaplansfördelen vara den avgörande faktorn efter att lagen vunnit alla sina hemmamatcher i serien. Trots att de avgörande matcherna spelades i samband med helg så kunde jag inte så någon av matcherna live pga en lunginflammation som behövde kureras. ”Sömn är bästa botemedlet”, som min fru ständigt påminner mig om.

Årets säsong gick mycket bättre än vad jag kunde föreställa mig. Slutspel ska alltid vara ett relevant mål för ett lag som Yankees, men med ett satsande Red Sox och ett på pappret starkt Toronto kunde jag inte riktigt se Yankees utmana i år. Ack så fel jag hade. Sånär som som på ett par perioder i somras så spelade Yankees som ett slutspelsvärdigt lag och gick rättvist till Wild Card-game och därefter vidare in i det ”riktiga” slutspelet. Mot alla odds vände man 0-2 till 3-2 mot Cleveland – det i mitt tyckte bästa laget för året. I ALCS bjöd man som sagt på oväntat hårt motstånd mot Astros och cementerade den växande känslan att det här laget vi hade i år var riktigt jädrans bra.

I överlag gjorde så gott som hela linjen av spelare bra ifrån sig och jag ger mig på en enklare form av individuell betygsättning på spelarna.

Aaron Judge, OF
WAR 8.1 säger det mesta. Belackare kommer att peka på 208 stycken strikeouts, men AL-bäst i år i: homeruns, runs scored, walks och runs created. Kommer förmodligen att bli tvåa i MVP-omröstningen och är kristallklar Rookie of the Year.

Luis Severino, SP
Efter att ha haft ett tufft 2016 så klev Severino fram i år och blev lagets stora pitcherstjärna. Med en ERA 2.98 och FIP 3.08 tillhörde han de allra främsta pitcherna i AL i år. Inte lika framträdande i slutspelet som under säsongen, men vilka erfarenheter till framtida slutspel för 23-åringen!

 

Brett Gardner, OF
Inför säsongen pratade man om Gardner mest som klubbens största tradechip i och med Yankees välbefolkade outfield. Veteranen och ledargestalten hade en riktigt fin säsong med ett par minnesvärda moment. Främst tänker jag på den matchavgörande homerunen mot Cubs på Wrigley Field.

Gary Sanchez, C
Lite trögstartad i år kontra fjolårets succéhöst, men spelade upp sig och bidrog till höstens push och slog några sköna homeruns i slutspelet. Blandar defensivt. Slog lite mindre smickrande Yankees passed balls-rekord, men kastar ut löpare med sina laserkast.

Chad Green, RP
Vilket genombrott i år, kom från ingenstans och blev en nyckelfigur i bullpen. Från halvdan starter i AAA till Andrew Miller-roll i The Show. Har en grym fastball som precis innan den når slagträt får en liten kick och lurar slagmannen totalt.

Didi Gregorius, SS
Vilken utveckling sportsligt, naturlig ersättare till Jeter och ställer till med huvudbry när Gleyber Torres ska upp i MLB-truppen. Men framför allt med Didi: vilken ledare, vilken glädjespridare. Ständigt leende, bästa inläggen på Twitter. New York-fansen fullständigt älskar den adlade nederländaren!

 

Aaron Hicks, OF
På gränsen till en fyra i betyg, men hade bara 301 AB på grund av skador. På dessa slog han dock 15 HR, drog 51 walks, stal tio baser och hade en OBP på .372. WAR 3.9 och OPS+ på 122. Viktig och duktig defensivt.

CC Sabathia, SP
Big Boy CC öveträffade alla förväntningar i år. 36-åringen blev egentligen bättre och bättre ju mer säsongen led och höll även i slutspelet.

Jordan Montgomery, SP
Var en liten överraskning när han togs ut i rotationen efter spring training, men hade en fin debutsäsong där han fick kasta 155.1 innings och hade en ERA på 3.88.

Starlin Castro, 2B
Den ende i laget som slog bättre än .300. Är kanske inte den största stjärnan eller mest tongivande, men har en hög lägstanivå.

Greg Bird, 1B
Personlig favorit och av många experter klassad som den bästa slagmannen i Yankees. Fenomenal under spring training, miserabel första månaden i ligan och sedan borta på grund av skada. Tillbaka spelade han upp sig under hösten och var tongivande i slutspelet. Tro mig, 2018 kommer Bird att blomma ut till en av Yankees allra viktigaste spelare!

Övriga tre stjärnor:
Chase Headley, 3B (stabil offensivt, slarvig defensivt)
David Robertson, RP (fenomenal, kort sejour i år)
Adam Warren, RP (stabil)
Chasen Shreve, RP (stabil)
Tommy Kahnle, RP (grym i slutspelet)
Ronald Torreyes, IF (oväntat produktiv, viktig platoon)

 

Masahiro Tanaka, SP
Stundtals värdelös, stundtals världsklass. ERA 4.74 och FIP 4.34 under grundserien är dock inte ok för 22 miljoner dollar. Grym i ALDS och ALCS, det får man ge honom. 2 ER på 20 IP.

Aroldis Chapman, RP
Återigen en ok insats, men för de pengarna för en reliever kräver jag Rivera-klass.

Sonny Gray, SP
Inte lika framträdande som jag hade hoppats på sedan han kom till oss. Ok, inte mer.

Michael Pineda, SP
Skadeförföljd, men hade ingen vidare säsong innan hans säsong tog slut.

Jacoby Ellsbury, OF
Tro det eller ej, men Ellsbury gjorde faktiskt en helt ok säsong och hade han bara tjänat hälften av sin lön så hade jag varit nöjd. Nu ligger den dock som en våt filt över hans Yankees-karriär.

Matt Holliday, DH
Inte den utväxling jag hade hoppats på. Hade velat se lite Cardinals-klass. Slog förvisso 19 HR, men det var så gott som all produktion från honom.

Övriga två stjärnor:
Clint Frazier, OF (hög potential)
Todd Frazier, 3B (skön figur, blandar och ger på plan)
Austin Romine, C (back-up catcher…)
Jonathan Holder, RP (helt ok)
Luis Cessa, SP (chansningen höll inte men har framtiden för sig)
Jaime Garcia, SP (inte värdelös, men hävdade sig inte)

 

Dellin Betances, RP
Föll ihop som ett korthus mot slutet. Tappade sitt spel helt. Tveksamt om han är kvar 2018.

Chris Carter, 1B
Billig chansning men platt fall.

Tyler Clippard, RP
En klippa i fjol, i år riktigt dålig och bortbytt.

 

Sex spaningar:

1. Stämningen på Yankee Stadium under slutspelet sägs ha varit oldschool-magiskt, som att resa tillbaka i tiden till gamla Yankee Stadium. Rått, äkta, genuint. Att vifta med vita handdukar eller att dela ut och klä publiken i typ orangea tröjor sysslar mindre traditionsfyllda lag med.

2. Boston kom före New York i AL East, men det glädjer ett Yankees-hjärta att se statistik som säger att Yankees slog flest (241) homeruns i hela ligan och Boston fjärde sämst (168). Judge slog 52 st, Bostons två bästa – Betts och Ramirez – slog tillsammans 47 st. Nu betyder inte flest homeruns = framgång (titta på Oakland…) förstås, men New York och Boston är två klassiska sluggerlag.

3. Jag kan knappt bärga mig att se den unge pitchern Chance Adams i Yankees nästa år. Plöjt fram i minor league i 2,5 år nu och borde få chansen någon gång nästa år.

4. Jag har väldigt svårt att se ett scenario där de nu kontraktslösa Brian Cashman (general manager) och Joe Girardi (huvudtränare) inte finns i Yankees nästa år. För Cashman är det en fråga om lön och för Girardi om han tycker att det är fortsatt kul eller inte.

5. Starkaste minnet från säsongen var Todd Fraziers foulball som träffade en ung flicka (2 år) i ansiktet. Man ser på matchbilderna hur matchen bara dör, hur spelare en efter en inser det hemska som skett, ställer sig på huk och kämpar för att hålla tillbaka tårarna. Yankees har länge stretat emot att installera mer skyddsnät, troligen i rädsla att folk inte skulle vilja betala för de dyra biljetterna på den lägsta sektionen om de tvingades titta på matchen genom ett nät. MLB har rekommenderat klubbarna att göra detta och Yankees meddelande sedan att de kommer att göra det till nästa säsong. För den lilla 2-åringen hjälper det föga, hon var kvar länge på sjukhus men är nu hemma men med betydande skador och lång sjukvård kvar. Frazier sa efter matchen:

”It’s tough. I thought of my kids. I have two kids under three years old. I just hope she’s alright.”

Som en förälder till småbarn själv kippar man lite efter andan när man läser pappans berättelse i New York Times:

”In his recollection of the episode, the father, Geoffrey Jacobson, described the horror of walking into a hospital room to find his daughter, who will turn 2 this week, connected to tubes and machines. Her eyes were swollen shut, she had multiple facial fractures — including those of her orbital bone and nose — and doctors were monitoring the bleeding on her brain, fearing that it might lead to seizures. And on her forehead, he said, was an imprint left by the stitches of the baseball that hit her.”

6. En sak jag var riktigt orolig för inför säsongen var att A-Rod skulle börja bråka på ett eller annat sätt. Ni minns förra året, hur han egentligen tvingades av klubben till en pensionering trots ett år kvar på kontraktet. Jag var helt övertygad om att detta, trots A-Rods egna ord om att det var den bästa lösningen, på ett eller annat sätt skulle bli friktion i år. Framför allt pga av att han står på 696 st homeruns och skulle vilja jaga de fyra kvarvarande till magiska gränsen 700. Men peppar peppar, han verkar stormförtjust i sitt nytt jobb som expertkommentator och sitt förrhållande med J-Lo. Hans 25 miljoner i årslön slipper vi efter denna säsong, jippie!

 

Framtiden:

Jag tänker inte ge mig in i en avancerad analys av framtiden just nu, men ett par frågor blir intressanta att följa offseason:

Stannar Cashman och Girardi?

Andreas: Till 99 % säkerhet får Cashman ett nytt kontrakt och jag har svårt att tro att Girardi inte får ett nytt kontraktsförslag av Yankees, mer intressant att se hur Girardi svarar på det. Jag tror och hoppas att han stannar. Han bevisade att det inte behövs en ny tränare för att ta hand om allt nytt blod i klubben.

Bryter Tanaka sitt kontrakt?

Andreas: För mig är det här CC all over again. Till säsongen 2012 bröt han kontraktet tack vare en klausul likt den Tanaka har, och var egentligen aldrig sig lik efter det. Tanaka har tre år och 67 miljoner kvar på kontraktet, och sett till produktionen – trots ett hyfsat svalt 2017 – så är det en no-brainer att ”opta ut” (åh, denna svengelska). Han fyller 29 år nästa år och skulle lätt kunna få ett kontrakt på sex år och 125 miljoner om det inte vore för en sak: han spelar sedan ett par år tillbaka egentligen med en skada och har en potentiell lång skadefrånvaro framför sig. ”Partial UCL tear”, jag vet inte exakt den svenska termen med det är inte den latenta skadan du vill ha med dig in i kontraktsförhandlingar.

Vad behöver Yankees förbättra till nästa år?

Andreas: Inte helt originellt svar kanske, men startande pitching är det främsta förbättringsområdet. Framför allt om Tanaka och CC försvinner.

 

Foto: RBS10025 (Flickr)

Tags:


About the Author



Back to Top ↑