Aaaaah, see what I did there?
Aja, nog med ”humor”, it’s baseball time efter uppehållet förra helgen.

Jag vill ge lite cred och ett hedersomnämnande till New York Mets general manager Sandy Alderson som visade stake i veckan när han tog beslutet att förre stjärnpitchern Matt Harvey skulle bli designated for assignment. Det kom inte som en chock och kanske var det inte SÅ märkvärdigt ändå, men med tanke på hur det daltas med vissa extremt överbetalade primadonnor så tycker jag ändå att det var ett starkt och framför allt bra beslut..

..för det är ju ingen tvekan om att Matt Harvey måste ha något fel i roten eller något.
Om han inte är en fullständig idiot så är han om inte annat en av de klantigare och mindre taktlösa spelare som någonsin skådats. Om vi börjar med det uppenbara, han SUGER ju nuförtiden.. För så är det, kom inte och säg något annat. Visst, han var firad som ”The Dark Knight” och allt det där, men han har inte varit i närheten av den statusen på ett bra tag nu. Han har försatt sig i dåliga och korkade situationer förut och verkar inte förstå att han kanske ska tagga ner lite. Som jag förstod det var han härom veckan på någon middag av nå slag och kom hem rätt sent dagen före match. Jag har inte läst om han var full, vilken tid han kom hem osv och det är som Joel Sherman skriver i det här utmärkta inlägget att det kan mycket väl vara så att inget hände över huvud taget..

..men ditt jävla fån, HUR kan du inte fatta att du har ögonen på dig efter liknande incidenter förut?! Lägg där till ett publikt missnöje med att bli petad från sin starter-roll till att bli reliever, vägra prata med media och allmänt bete sig likt en kränkt Sverigevän och helt sonika vägra att bli nerskickad till minors?! VAD trodde du skulle hända? ”Äh fan, det är lugnt Matt, du var grym för några år sedan så du kan vara urkass och få vara kvar ändå”.. ”That’s not the drill” tänkte Sandy Alderson, tog sitt beslut och jag tror helt ärligt att både Mets-fansen och även flera av spelarna är ganska lättade nu.
”The Dark Knight disapeared in the night, with his pants down his ankles..”

Racet i AL East är grymt nu alltså! Nu kanske man ska vara försiktig med att kalla divisionen för AL BEAST då det ju för närvarande bara står mellan Boston Red Sox och New York Yankees. Toronto Blue Jays har tappat efter sin starka start och även om Tampa Bay Rays har spelat upp sig betydligt (7-3 sista 10) är de fortfarande under .500 och Baltimore Orioles ska vi inte ens tala om. Det sjukaste med divisionen är att oerhört formstarka Yankees (som vunnit 14 av de 15 senaste) bara är tvåa med sitt 23-20 record, helt galet egentligen. Red Sox klamrar sig än så länge fast på första platsen (24-9) och en ruggigt intressant serie mellan lagen inleds på Yankee Stadium på tisdag. Undertecknad är ledig onsdag-fredag och ämnar försöka se samtliga matcher om jag inte somnar.

Apropå Red Sox-Yankees, nu verkar det vara klart med de två matcherna i London i slutet på juni nästa år. Ett officiellt pressmeddelande väntas komma i veckan om jag förstod det rätt. Det är väl bara att packa väskan och dra va?

Vilket jävla gnäll det är på vissa spelare alltså.. De här så kallade ”oskrivna reglerna” (som inte alls verkar direkt oskrivna tycker jag med tanke på hur vissa beter sig?) har ju gått för långt för länge sen. Det letas fel och man får inte göra bat flips, inte fira, inte bli glad, inte bunta, inte springa för fort eller långsamt osv i en mindre oändlighet känns det som. Salvador Perez och Justin Verlander, spelare som jag ju gillar egentligen, är de senaste jag läst om som gnällde på allt möjligt trams.

Faktumet är ju att basebollen behöver sånt här?! Det sägs att sporten är ”närmast döende” och det behöver locka till sig nya/yngre fans osv.. Sant, så är det ju, men döda då inte entusiasmen för helvete! Sporten idag har fler lysande unga stjärnor än vad jag upplevt under mina dryga tio år som baseboll-fan och det ska man inte försöka stoppa undan utan bygga på, låt grabbarna leva ut. Eller egentligen, i basebollen precis som i vanliga världen, låt människor vara sig själva! Ska det vara så sabla svårt..

En annan sak med tanke på det jag skrev ovan också. För ett tag sen läste jag en text om att sporten just nu drabbats av en ”K-epidemi” som Jeff Passan uttryckte det, d.v.s. det är för många strikeouts i MLB idag. Öh, jaha.. Och? Vad är problemet? För till slut känner jag lite så här att ”hur ska ni ha det egentligen?”. MLB och commisioner Rob Manfred är vääääldigt oroliga över pace of play osv och jag håller med, det är bra att man gör något åt det, det tycker vi nog så gott som allihopa..

..men, FÖR MÅNGA strikeouts? Allvarligt?! Newsflash MLB om ni inte tänkt på det själva, när det blir många strikeouts så går matcherna överlag snabbare, men det kanske ni har missat? Det ÄR givetvis bra att försöka utveckla sporten, men att leta fel som det jag nyss beskrivit är ju bara löjligt.

Trevor Bauer vs Houston Astros i ett snack om bollarnas ”spin rate”? Jag orkar inte..

När jag gjorde lite stolpar till den här texten så skrev jag ”NL Central getingbo”. Så är det fortfarande även om tabellen ser allmänt stökig ut med tanke på att lagen har spelat så pass olika antal matcher. Vädret har ju ställt till det för många lag i inledningen av säsongen, men trevligt nog är det faktiskt ganska jämnt i flera av divisionerna. T.ex. ligger Washington Nationals fyra (!) i NL East med sitt 17-17 record och i AL West skiljer det bara 0.5 match mellan de TRE översta lagen. Fantastiskt roligt!

Frågan är väl inte om utan när Manny Machado kommer bli bortbytt från Baltimore, eller hur?

Sen finns det ju fortsatt några sorgebarn också. Vad händer med Los Angeles Dodgers egentligen? Kommer de komma igång? Corey Seager missar nu resten av säsongen p.g.a. att han tvingas genomföra en Tommy John-operation och det gör ju inte läget bättre för dem direkt.

Dessutom, Minnesota Twins, vad hände med dem? De började ju bra men har sedan dess tappat mark och är nu 12-17. Det som Twins ändå kan ta med sig är att de faktiskt bara är tre matcher efter Cleveland Indians som leder divisionen med sitt 17-16 record. AL Central är inge vidare hittills i år.

Nu är det ju här tämligen ”gamla” nyheter, men ändå. Det var mycket trevligt att se Jonny Venters comeback efter det skadehelvete han gått igenom i många år. En fin stund!

Tiden går, om dryga två veckor flyger jag över igen. Jag tittar med skräckbland förtjusning på Bostons spelschema och ”räknar” matcher för att få se vilka starters jag kan tänkas få se. Som det ser ut just nu och om inget händer/ändras så kommer Chris Sale starta i den sista matchen jag ska se samma dag som jag senare flyger hem på kvällen. Exakt så var det i somras också och då blev ju en match framflyttad så jag missade Sale och nu börjar jag bli lite halvnojig att det ska hända igen.

En annan intressant grej inför resan är ju hur snabbt saker kan förändras. När jag köpte biljetter till de tre matcherna mot Atlanta Braves (den fjärde matchen är mot Toronto) trodde ju jag att jag skulle få bevittna ett strykgäng i rebuilding, likt som när jag såg Chicago White Sox förra sommaren.
Så har det ju inte sett ut hittills, Atlanta går riktigt bra och leder t.o.m. NL East just nu. Dessutom har de unge Ronald Acuña i laget som ska bli mycket intressant att få se live! Om jag längtar? Gissa..

Nu får det räcka för idag. Vi hörs igen innan jag åker över.
Ikväll tittar jag på Yankees-Indians (19.05) och Texas Rangers-Red Sox (21.05) om ni vill skriva lite.

Tack för att ni läste och följer oss här på Playball.
Kommentera gärna, här eller på Twitter/i MLB.SE-gruppen på Facebook.

Johan – @Rodsockan